Där går allt i sakta mak och dagarna är nog de långsammaste och underbaraste i hela världen.
Där finns inga bilar och inga affärer.
Där finns inga lampknappar på väggarna och inga mobilladdare.
Där finns inget rinnande vatten och ingen teve.
Där finns ingen dusch och ingen toalett med vitt blänkande porslin.
Där får man använda sina egna ben om man ska förflytta sig någonstans och läsa böcker om man har långtråkigt.
Där får man tända fotogenlampor och stearinljus om man vill se något om kvällarna och plocka blåbär i skogen om man vill.
Där diskar man utomhus med regnvatten som man värmt på gasolspisen och ha alla dagars mat man ska äta väl planerad och med sig hemmifrån stan.
Där spelar man spel och pratar om man vill umgås och hämtar dricksvatten till köket i stora spannar ur brunnen på tomten.
Där går man till dasset en bit bort när man behöver och tvättar händerna i ett tvättställ som en farfar har snickrat ihop någon gång på 60-talet.
Och där badar man i havet om man vill bli ren och självtorkar sig mot de soldränkta klipporna som omringar en överallt.
Jag vill inte åka hem när jag är där.
Jag vill bara ha det sådär långsamt och utan måsten hela tiden.
Sådär som att tiden nästan står stilla och sommaren aldrig någonsin kommer att ta slut.
Tack för att vi fick vara med er på ön!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar