Spisa

När vi flyttade in i huset så var både tvätt, diskmaskinen och spisen i princip nya, tvättmaskinen var köpt i slutet av -08 och spisen och diskmaskinen var köpt under -09.
Vilket märke dessa tre tingestar hade var inget vi lade särskilt märke till, det vi såg var 3 st fräscha helt okej grejer på sina respektive ställen.
När man sedan började skruva lite på t.ex spisen så upptäckte man ju ganska direkt att det inte var nån 10 tusen kronors- spis precis. Det var väl kanske så att det inte ens var en 5 tusen kronors- spis kanske!

I lådan där man förvarar plåtarna är det väldigt vassa kanter och risken för att skära sig när man rotar däri känns inte långt borta, godset i plåtarna är ganska så tunnt och även där känns det som att man skulle kunna skära sig ganska så lätt.
Vreden till plattorna är rackliga och är jättesvåra att hålla rena då kontruktionen gör att det är svårt att komma åt.
Ugnen däremot har en hel del trix som varmluft, pizzafunktion, bakfuntion, snabbläge och en del annat som man knappt fattar hälften av.

Att det var en "riktig" spis och inte en inbyggnadsspis tycker jag väl inte spelar så särskilt stor roll, den är/ var ju fräsch å så, och att den saknar inbyggd timerfunktion fick jag helt enkelt lära mig leva med, det finns ju den gamla hederliga äggklockan att tillgå.
Plattorna är ganska smarta då man kan välja att endast starta halva plattan-dvs en mindre cirkel i mitten på den stora, så att man kan ha en liten kastrull även på en stor platta och på så sätt slippa energiförlusten, och när man sen har en stor kastrull eller stekpanna så drar man igång både den innersta och den yttersta kokzonen, och det är ju en bra grej!

Men nu när vi lagat mat på den i strax över ett år kan jag inget annat än hata den.
För att:
1. Plattorna är för små och bra mycket mindre än vad som är markerat på hällen, vilket resulterar i att maten i mitten blir lagad men inte den på kanterna. Pannkakor bli alltså stekta i mitten men på kanterna är de alldeles slemmiga och får inte ens färg.
2. Värmen i mittencirkeln är mycket starkare än den i den yttersta cirkeln vilket resulterar i att det bränns i mitten och det tar lång tid att få färg på det ytterst.
3. Att steka en fylld stekpanna med t.ex pytt-i-panna på 12:an (jag måste alltid ha krögarpytt och den måste vara stekt på högsta så att det blir väldigt knaprigt, annars är det inte gott) tar kanske 40 minuter från djupfryst till ej perfekt i min smak, men fullkomligt ätbart för de flesta. Det är alldeles för lång tid.
4. Har man gjutjärnspannor på plattorna så bågnar de av den ojämna värmen på plattorna och ligger inte plant. De går dock tillbaka sedan när järnet svalnar.
5. Vreden känns rackliga och man uppfattar inte riktigt var de olika templägena finns.
6. Glaset utanpå ugnen blir superhett och man kan bränna sig lätt
7. Man kan inte ta isär ugnsluckan och rengöra mellan innerglas och ytterglas vilket resulterar i att ugnen alltid ser smutsigt ut.
8. Ugnen är svår att få rätt tempererad. Maten kan stå inne en lång stund då inget händer, men sen så plötsligt är det överklart och nästan alldeles brännt!

Jag har tröttnat nu. Och hade det varit jag som lagat mat i familjen till största delen så hade spisajäveln åkt ut genom fönstret för längesedan, så jag ger all cred till Stor som fixar eländet utan göra särskilt stort väsen av det. Och vem fan använder egentligen pizzafunktionen i ugnen?? Jag bara undrar!?

I nuläget skulle jag kunna köpa en helt vanlig hederlig gammal spis med gjutjärnsplattor. En sån där som man får skrubba plattorna med spisborste för att de ska bli rena och fina. En sån som de flesta slänger långt åt pipan nuförtiden och som knappt går att få tag på längre. Det är inte att jag emellanåt skänker inbyggnadshällen och ugnen vi hade i lägenheten, en tanke lite nu och då. Den var klockren trots att den inte hade pizzafunktion och varmluft.