måndag, februari 21, 2011

Nära

I morse när jag tittade ut genom fönstret möttes jag förstås av ett genomgående mörker, men i gatlyktans sken kunde man tydligt se stora fluffiga snöflingor som sakta sakta föll ner mot marken.
Jag ville helst av allt bara lägga mig ner och gråta.

När inihelvete ska den här förbannade snöjäveln försvinna!
JAG HATAR DEN!!!

Haja vinken Kung Bore! SKIPPA BIFFEN! DRA! FÖRSVINN! STICK!!

1 kommentar:

Jenny sa...

Jag instämmer... Jag längtar efter att solen ska värma, att snön på gatan ska smälta bort, att sopmaskinerna ska sopa bort allt grus, att barnen ska cykla på gatan och att man inte måste ta på sig alla förbannade kläder hela tiden...