Att tänka

Jag är ju vekligen ingen optimist precis och brukar ta till lite extra svängmån när det är något som ska kalkyleras.
Men jag undrar verkligen hur jag tänkte när jag trodde att gaderoben skulle vara klar ikväll!
Jag tog hem flera delar idag, men kommer att behöva fylla på med ytterligare lite småsaker på måndag.

När jag gör något gör jag det ordentligt från början och då behöver man oxå lite tid att tänka på smartaste sätt för att få ut så mycket som möjligt av ytan (jag å mitt tetris).

Man kan säga att det går framåt men det blir liksom en dominoeffekt av allt hela tiden.
Flyttar man plats på nåt här, så blir det plats över där som man kan fylla med saker från ett tredje ställe, fast det kanske inte gick så bra när man upptäckte att det där andra skulle behöva lite av den dära platsen, så då får man göra om.

Och om man är som jag, lite glömsk alltså, så är det lätt att man börjar på sjuttiodritton ställen samtidigt, eftersom man glömmer vad man höll på med när man vänder ryggen till och när man sen vänder sig tillbaka, då står ju allt där precis som man lämnade det....

Vad jag oxå kommit fram till medans jag hållit på med allt det där, är att vi måste göra något i förrådet ute oxå eftersom jag samtidigt sorterar allt och lägger åt sidan sånt som ska ut där. Och hur allt det ska få plats som det ser ut nu, det kan jag inte begripa.

Håhåjaja, vad man får lov att tänka mycket ibland och det värsta av allt är att just nu är det så rörigt i huset så att man inte ens kan vara på övervåningen. Det enda stället som är så ostökigt som det kan vara är Litens rum, resten ser ut som efter kriget.

Nu orkar jag inte tänka mer idag, så jag fortsätter i morgon istället.